Trött på teknik i utställningar?

När man funderar mycket på teknik i utställningar – vilken mjuk- och hårdvara man ska använda, hur man ska organisera innehållet och planera navigationen osv – kan det vara bra att ibland ta ett steg tillbaka och fundera på varför och om man ska använda sig av tekniken överhuvudtaget. I en post på Brooklyn Museums blog frågar sig Shelley Bernstein ”Does tech engage or distract?”, apropå Michael Kimmelmans artikel ”At Louvre, Many Stop to Snap but Few Stay to Focus” i New York Post och responsen på denna i en blogpost på CultureGrrl. Med bland annat de iPod-toucher de själva hackat och gjort om till videoguider (som jag skrivit om här) som exempel konstaterar hon att besökare har en tendens att fördjupa sig mer i tekniken och filmerna om konstverken än i själva konstverken. Trots att de medvetet gjort filmerna med lågt ”produktionsvärde” för att de skulle vara billiga att producera och inte så snygga, dvs inte så engagerande så att de konkurrerar med objekten i sig. Det ledde till många engagerande kommentarer och en ny post i går: ”Kiosks in Museums: Win, Lose or Draw?”.

Just nu jobbar jag själv med två teknikprojekt, ett där vi ska producera ett par korta filmer till en utställning och ett där vi producerar avancerade informationskiosker till en annan utställning.

I det första projektet resonerar jag ungefär som Brooklyn Museum gjorde när de gjorde sina videoguider; det ska vara enkelt, billigt och gå snabbt att producera. Jag sköter det mesta av den tekniska produktionen själv och några andra skriver texterna. Tekniken för att göra film är billig och i princip tillgänglig för alla. Mjukvaran följer med gratis när man köper en dator och en digital videokamera är ingen stor utgift för ett museum. I det andra projektet är betydligt fler personer inblandade, programmerare, arkitekt, grafisk designer m.fl., men i slutändan ska båda projekten fylla samma funktion: ge ett nytt lager information till utställningen. Det är oftast så vi tänker när vi producerar media och multimedia; informationen i filmer och kiosker ska inte ersätta den tryckta informationen utan komplettera den. Anledningen till att vi väljer att presentera en del information i film eller i datorkiosker kan vara att den lämpar sig bäst i det formatet; innehållet kanske blir för långt om man skriver det i text eller också kanske det inte finns plats för en textskylt i den delen av utställningen så man får lägga informationen på en audioguide istället. Men det kan självklart bli fel och kontraproduktivt istället. Artikeln och blogposterna refererar till några exempel. Glöm inte att läsa de intressanta kommentarerna också!