Pelle Snickars om Flickr och YouTube

I en kommentar i SvD i onsdags (15 april) skriver Pelle Snickars, forskningschef på KB, om hur Library of Congress i USA och Riksantikvarieämbetet här hemma lägger ut delar av sina samlingar på Flickr. Han skriver om vikten för dessa institutioner att ”erbjuda sitt material på olika ställen, men framför allt där användarna finns” och nämner Flickr, iTunes och YouTube som exempel. Snickars håller sig kvar vid det sistnämnda och föreslår att delar av det svenska filmarvet gott skulle kunna läggas upp där. Det är en minst sagt väletablerad sajt med lättarbetad och välfungerande infrastruktur.

I ett ”svar” i DN några dagar senare (20 april) påpekar Håkan Lindgren att YouTube går med astronomiska förlustsiffror och hålls över ytan av Google som pumpar in pengar i företaget. Han refererar en artikel av Benjamin Wayne på Businessinsider.com, som menar att Google förr eller senare kommer säga stopp för gratisuppladdningen och börja satsa på komersiella kunder istället. Lindgren avslutar med att höja ett varningens finger för att material som laddas upp på sajter som YouTube och Flickr kan komma att användas i kommersiella syften i framtiden.

Först och främst; såvitt jag förstår av villkoren för användandet av material som laddats upp på YouTube och Flickr får de inte alls användas fritt i kommersiella syften, och även om det finns en liten risk för att det skulle inträffa väger fördelarna med att göra materialet tillgängligt tyngre. Däremot håller jag inte med Snickars om att YouTube är en bra plats att tillgängliggöra filmmaterial från svenska arkiv, dvs åtminstone inte om filmerna är längre än 10 minuter. Sajten och gränssnittet är dåligt anpassat för filmer längre än så. Dessutom är bildkvaliteten undermålig; inte ens HD-materialet ser särskilt bra ut. Nej, ett bättre alternativ vore att använda en annan väletablerad kanal för leverans av media: bittorrent. Då kan materialet laddas upp utan komprimering och till och med i äkta HD-upplösning. Då behöver man inte vara i händerna på stora företags osäkra framtidsutsikter. Att skapa en egen torrentportal kräver inte mycket datorrkapacitet och i teorin behöver man bara initialt lagra filmmaterialet på egna servrar; när det väl laddats upp några gånger delar användarna med varandra. Jag ser framför mig en portal där man bara kan ladda ner material från olika kulturinstitutioner med en uppsjö av information om de olika titlarna. Och nu lär det finnas en hel del outnyttjad kapacitet i Sveriges bredbandsnät också…