Hur kan museerna utnyttja Flickr?

Bridget McKenzie driver bloggen ”Cultural Interpretation & Creative Education”. Hon har skrivit artikeln ”Flickr and museums”, som är den första i en planerad serie om hur museer kan unyttja Web 2.0-tjänster för att kommunicera med sina besökare. Hon skriver om hur institutioner som Library of Congress, Powerhouse Museum och Brooklyn Museum använder sig av Flickr för att göra sina samlingar tillgängliga, berätta om sina utbildningsprojekt, göra reklam för kommande utställningar m.m. på nätet. Hon berättar om tjänsten Flickr Commons, ett system Flickr utvecklat för organisation av historiska fotografier, och om tilläggstjänsterna Moo och Blurb för Flickr där man t.ex. kan designa och trycka sina egna vykort, affischer och böcker. Användarinput

Så är detta något som kommer växa och anammas av svenska museer? Enligt McKenzie visar undersökningar att Web 2.0-tjänser inte är något som efterfrågas av publiken. Det är säkert sant. Gång på gång har museer försökt låta besökarna fortsätta museiupplevelsen utanför museets väggar med hjälp av specialdesignade sajter där besökaren kan få fördjupad information. Med olika resultat. Som jag ser det är de tre mest intressanta sakerna med W2-tjänsterna:

1. Billiga utvecklingskostnader. Tjänsterna är i redan utvecklade och kräver bara en mindre anpassning för att börja användas av museerna.

2. Besökarna är redan där. Facebook har drygt 80 miljoner användare. Flickr är hemligare med sin statistik, men enligt en inte helt vetenskaplig undersökning av The Juicy Cow hade de 6–8 miljoner användare för ett år sedan och drygt en miljard uppladdade bilder.

3. Användarinteraktion. Att besökarna ska aktiveras och själva bidra med eller söka fördjupad information är något man alltid strävar efter när man pproducerar en utställning. Web 2.0-tjänster är helt och hållet uppbyggda på interaktion mellan och information från användarna.